måndag 30 maj 2011

STUM

Jag fick precis ett mejl från dagis. Jag läste det flera gånger, jag blev alldeles stum... Den där jävla sjukdomen har smugit sig fram. Det kan verkligen drabba vem som helst och när som helst. Det stod i mejlet, att imorn, ska barngruppen få veta. Hur kommer de reagera? Alla föräldrar kan ju räkna med massvis med frågor sen. Hur ska den berörda berätta? Undra om jag själv hade kunnat sitta där och berätta det för alla utan att börja gråta. Det tror jag knappast. Å hur reagerar barnen då? Å jag tänker på ett barn, som gått igenom döden nära sig, två gånger på ett år och som alldeles nyligen varit orolig över sin egen mamma. Hur tar det barnet detta? Vad ska jag säga när jag träffar den näst? Jag har ju dock vetat i ca 30 år vem människan är och haft samma relation till människan innan, som Thea har idag.
Ne, fy fan va livet är orättvist!!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnar ett avstamp♥